Malmö FF tog igår en seger mot Elfsborg som innebar GULD i årets allsvenska. Malmö har varit det lag som spelat bäst och framför allt jämnast under det gångna året och guldet är på så sätt fullt välförtjänt. När man dessutom kunde ersätta Rantie med en guldklimp som Guillermo Molins så kunde inget stoppa den skånska maskinen.
Problemet med svenska lag som tar guld är efterskalvet, storspelare lämnar, Europakval stundar. En sämre trupp med hårdare matchning innebär en rejäl prövning som i mängder av fall senare år har lett till en betydligt sämre position året efter. Hur ska man då göra för att bevara den status som Malmö har idag som sveriges bästa klubb?
Värna om grundidén:
Grundstenen i Malmös vinst är den tydliga spelidén. Spel längst med backen, kreativitet och en tränare som inte hindrar spelarna med allt för invecklade taktiska ingredienser. Rikard Norlings Malmö har stått för en härlig kreativitet byggt på individuell frihet och ansvar. I Malmös fotboll handlar det om att VÅGA lyckas, spelarna är inte rädda för att misslyckas, då försöker de igen och igen. Våga göra din grej även om det bli pannkaka är Norlings filosofi. Albornoz har tappat bollen i farliga lägen pga sina dribblingar, Jansson har kommit ur position när han i tid och otid valt att spela anfallare istället för back och Tokelo Rantie har dribblat otroligt mycket mer än nödvändigt i vissa stunder men i slutändan står man ändå där med Lennart Johanssons pokal. Detta för att man ändå har vågat göra det man känner är rätt för stunden. Jansson raider genom mitten där han bjudit på såväl tunnlar som snurrfinter har varit godis för oss som stått bredvid. Albornoz har gått från klarhet till klarhet på sin kant med sin briljanta teknik. Trots att det ibland lett till misstag o mål i andra änden så väger ändå plussen över de minustecken som funnits. Ranties stundtals märkliga aktioner har bjudit på både ett, två och tre drömmål under säsongen, detta tack vare det faktum att Norling har låtit spelarna vara kreativa och fria i sin fotboll. Det är bara att lyssna på spelarkommentarerna efter guldet, de ÄLSKAR att spela fotboll under Rikard Norling.
Problemet med svenska lag som tar guld är efterskalvet, storspelare lämnar, Europakval stundar. En sämre trupp med hårdare matchning innebär en rejäl prövning som i mängder av fall senare år har lett till en betydligt sämre position året efter. Hur ska man då göra för att bevara den status som Malmö har idag som sveriges bästa klubb?
Värna om grundidén:
Grundstenen i Malmös vinst är den tydliga spelidén. Spel längst med backen, kreativitet och en tränare som inte hindrar spelarna med allt för invecklade taktiska ingredienser. Rikard Norlings Malmö har stått för en härlig kreativitet byggt på individuell frihet och ansvar. I Malmös fotboll handlar det om att VÅGA lyckas, spelarna är inte rädda för att misslyckas, då försöker de igen och igen. Våga göra din grej även om det bli pannkaka är Norlings filosofi. Albornoz har tappat bollen i farliga lägen pga sina dribblingar, Jansson har kommit ur position när han i tid och otid valt att spela anfallare istället för back och Tokelo Rantie har dribblat otroligt mycket mer än nödvändigt i vissa stunder men i slutändan står man ändå där med Lennart Johanssons pokal. Detta för att man ändå har vågat göra det man känner är rätt för stunden. Jansson raider genom mitten där han bjudit på såväl tunnlar som snurrfinter har varit godis för oss som stått bredvid. Albornoz har gått från klarhet till klarhet på sin kant med sin briljanta teknik. Trots att det ibland lett till misstag o mål i andra änden så väger ändå plussen över de minustecken som funnits. Ranties stundtals märkliga aktioner har bjudit på både ett, två och tre drömmål under säsongen, detta tack vare det faktum att Norling har låtit spelarna vara kreativa och fria i sin fotboll. Det är bara att lyssna på spelarkommentarerna efter guldet, de ÄLSKAR att spela fotboll under Rikard Norling.
Transferkaoset:
Oundvikligt efter en guldsäsong blir ryktena om övergångar gällande såväl spelare som tränare och självfallet kommer spelare att lämna klubben. Det första av vikt är att säkra tränarfrågan så tidigt som möjligt, spelarna älskar att spela under Norling och stannar han finns det hopp om att åtminstone några storspelare väljer att stanna till nästa säsong också. De spelare som jag tror lämnar klubben innan den allsvenska uppstarten 2014 är följande.
Jiloan Hamad- Har varit Malmös absoluta nyckel under säsongen men har spelat i klubben under lång tid och kommer lämna klubben i Januari. Hoppas bara Malmö kan få in en vettig summa för honom.
Pontus Jansson- Pontus har numera två SM-guld och även om jag tror han vill leda Malmö FF ut i Europa så blir nog frestelserna för stora och när rätt klubb dyker upp så är Jansson ett minne "blått" för de himmelsblå. Malmö får vara glada om de får en rimlig summa för honom.
Magnus Eriksson- Allsvenskans poängkung kommer det att ryckas rejält i från storklubbar i Holland, Belgienområdet trots hans senaste äventyr i Belgien som inte blev så lyckat. Tror det blir viktigt för Malmö att behålla Eriksson för att ha chans att nå Champions League nästa höst. Frågan är om Malmö kan stå emot pengarna som lag vill hosta upp för Magnus.
Hur ska då Malmö värva för att fortsätta vara Sveriges bästa lag, för min del är logiken enkelt, värva från Sverige, värva från svenska klubbar och hitta guldkornen i den svenska stacken som finns. Hittar man inget här finns det läge att bredda vyerna men starta alltid i hemtrakterna. Jag har listat några namn som jag känner hade passat in i Malmös spelidé och som även kunnat göra avtryck.
Astrit Ajdarevic- Åkte till Belgien från IFK Norrköping för att testa vingarna men hittills har det mest blivit att nöta bänk för den kreativa mittfältaren. Har stor potential och en härlig teknik som skulle komma till nytta i en klubb som Malmö. Ge han mycket ansvar och han kommer att njuta av det, Hamads naturliga ersättare!
Anders Svensson- Denna känns långsökt men Svenssons dröm är att komma ut på den stora scenen en sista vända och ska Anders spela i Champions League någon gång så är Malmö FF hans sista möjlighet. Han lär vara dyr i drift men Svensson kan vara galet viktigt när det blir allvar till Champions League kvalet under sensommaren. Svensson har just skrivit på ett nytt avtal med Elfsborg på ett år men jag tycker Malmö ska ta en chans och punga ut de pengar det krävs för att hämta Anders till Skåne. Tänk vilken nytta han gjort för Thern, Pekalski o co. Hade varit en perfekt förebild för de unga i Malmö och Anders hade passat perfekt in i Malmös kreativa värld.
Robin Söder- Göteborgssonen har vaknat ur sin skadedvala och gjort en kanonsäsong för IFK, vet inte hur hans kontraktläge ser ut men hade jag varit Norling hade Söder varit ett namn att greppa tag i, en internationell spelartyp och en härlig boxspelare med grym utvecklingspotential, vill han spela i Champions League och komma ut i Europa så småningom kan Malmö vara hans väg dit.
Robin Simovic- Helsingborgsanfallaren hade en kanonvår och blev jämfört något överdrivet med Zlatan av Markus Johannesson i "Fotbollskväll" så sent som i somras. Han spelade tidigare i Malmö men ansågs då inte vara tillräckligt bra, dags att återförenas nu Robin, vad säger du?
Robin Quaisson- En av alla grymma talanger i AIKs trupp, underbar teknik, härlig spelförståelse och en attityd som säger att han är bäst, hade passat bra in i Malmös kaxiga trupp.
Daniel Majstorovic- Daniel har blivit utfryst i gnaget under året men herregud, det är en tidigare landslagsman vi snackar om som var Sveriges bästa spelare mot Portugal för bara ett antal år sedan, så dålig har han inte blivit, plocka hem "Majsan", låt han bli mentor till den Malmös nya mittbackstalanger Filip Helander, Pa Konaté mfl.
Självklart kan det bli tufft att få in alla dessa lirarna men det är bara att välja och vraka, vad tycker ni, finns det någon allsvensk spelare som Malmö inom rimliga gränser kan tänkas plocka in?
