Han är den italienske landslagsanfallaren som föddes i Förenta staterna, USA. Han är killen som utanför planen känner sig som en amerikan men som på fotbollsplanen snabbt förvandlas till en italienare. Han var talangen som på grund utav en massa oflyt aldrig tillåtits växa ut till den spelare han kunde ha blivit. Denna spelare har spenderat nästan lika mycket tid på rehabilitering som på fotbollsplanen. När man trodde att han äntligen skulle visa sitt rätta jag, ledde skytteligan i Serie A och briljerade vecka ut vecka in i klubben Fiorentina skadades han på nytt, kan han komma tillbaka igen? Detta är historien om olycksfågeln Giuseppe Rossi!
Giuseppe Rossi växte upp i New Jersey, staden i det mäktiga landet USA. Rossis släkt är från Italien men det var när bristen på jobb i hemlandet var akut som hans pappa Fernando Rossi gjorde den långa resan över Atlanten till Amerika i jakten på ett nytt liv. Han skulle också finna lyckan i USA där han kort efter ankomsten fick jobb som språklärare och senare även träffade en kvinna, även hon från Italien. De skulle sedan få sonen Giuseppe som bortsett från andra Amerikaner blev en fotbollskille. Han ville inte ägna sig åt baseboll eller amerikansk fotboll som de andra killarna i kvarter, ne fotboll, det var Peppe Rossis sport. Det var pappa Fernando som introducerade sporten för sonen, varje helg såg tillsammans storlaget Milans matcher hemma i tv-soffan i New Jersey och när VM gick av stapeln i USA 94 tog Fernando med sig 7-årige Giuseppe till matcher. Detta för att se Italiens matcher, eller det heliga fotbollslandet som Giuseppe kallade dom. Det var nämligen så Giuseppe såg på Italiensk fotboll. I USA stod fotbollen inte i centrum, det var en sport som inte alls stod i proportion till baseboll, amerikansk fotboll, basket mm. När Rossis kompisar tränade på att svinga på basebollarenan tog sig istället Rossi till fotbollsplanen för att träna på finter och frisparkar. Trots att Rossi inte kände att ambitionsnivån gällande fotboll i USA kunde matcha hans egen så älskade Rossi landet och alla hans vänner var amerikaner men tillslut valde han att lämna för spel i Italien. Det var ett tufft beslut att som 14 åring lämna USA för spel i det heliga fotbollslandet Italien, klubben Parma hade fått upp ögonen för Rossis enorma talang och spel i Parmas ungdomslag stod inför dörren. Väl i Parma visade Giuseppe Rossi att han var en sällsynt talang och som 17 åring handplockades han av den engelska storklubben Manchester United. Ett år senare skulle han också få göra debut i den röda tröjan, det tog tio minuter, sen hade han gjort mål i sin Premier League debut. Trots den tidiga succén blev Rossi aldrig ett namn Manchester United höll fast vid.
Giuseppe Rossi växte upp i New Jersey, staden i det mäktiga landet USA. Rossis släkt är från Italien men det var när bristen på jobb i hemlandet var akut som hans pappa Fernando Rossi gjorde den långa resan över Atlanten till Amerika i jakten på ett nytt liv. Han skulle också finna lyckan i USA där han kort efter ankomsten fick jobb som språklärare och senare även träffade en kvinna, även hon från Italien. De skulle sedan få sonen Giuseppe som bortsett från andra Amerikaner blev en fotbollskille. Han ville inte ägna sig åt baseboll eller amerikansk fotboll som de andra killarna i kvarter, ne fotboll, det var Peppe Rossis sport. Det var pappa Fernando som introducerade sporten för sonen, varje helg såg tillsammans storlaget Milans matcher hemma i tv-soffan i New Jersey och när VM gick av stapeln i USA 94 tog Fernando med sig 7-årige Giuseppe till matcher. Detta för att se Italiens matcher, eller det heliga fotbollslandet som Giuseppe kallade dom. Det var nämligen så Giuseppe såg på Italiensk fotboll. I USA stod fotbollen inte i centrum, det var en sport som inte alls stod i proportion till baseboll, amerikansk fotboll, basket mm. När Rossis kompisar tränade på att svinga på basebollarenan tog sig istället Rossi till fotbollsplanen för att träna på finter och frisparkar. Trots att Rossi inte kände att ambitionsnivån gällande fotboll i USA kunde matcha hans egen så älskade Rossi landet och alla hans vänner var amerikaner men tillslut valde han att lämna för spel i Italien. Det var ett tufft beslut att som 14 åring lämna USA för spel i det heliga fotbollslandet Italien, klubben Parma hade fått upp ögonen för Rossis enorma talang och spel i Parmas ungdomslag stod inför dörren. Väl i Parma visade Giuseppe Rossi att han var en sällsynt talang och som 17 åring handplockades han av den engelska storklubben Manchester United. Ett år senare skulle han också få göra debut i den röda tröjan, det tog tio minuter, sen hade han gjort mål i sin Premier League debut. Trots den tidiga succén blev Rossi aldrig ett namn Manchester United höll fast vid.
Guiseppe Rossi i Uniteds röda färger!
Han blev utlånad av storklubben till Newcastle och kort därefter även tillbaka till Parma. Under denna utlåning kom det verkliga genombrottet för Giuseppe, han stod då för 9 mål på 18 matcher och blev därefter köpt av Villareal. Den etablerade spanska klubben med smeknamnen los submarinos amarillos, de gula ubåtarna.
Succén i Villareal ville inte vänta på sig, efter två supersäsonger med klubben var Rossi nu landslagsman för Italien och i Confederations Cup 2009, även kallat För-VM skulle Rossis få representera Italien. I turneringen skulle man möta Rossis födelseland USA, en fantastisk historia för Rossi, landet han växt upp i mot hans heliga fotbollsland som han representerade. Rossi var så euforiskt att han inte kunde hejda sig och skulle även avgöra matchen med 2 mål för sitt Italien. Rossi var på nu på väg att bli en superstar, 22 år gammal var han en storspelare i ett topplag i Spanien, Italiensk landslagsman och en hyllad målskytt, därefter började helvetet.
Succén i Villareal ville inte vänta på sig, efter två supersäsonger med klubben var Rossi nu landslagsman för Italien och i Confederations Cup 2009, även kallat För-VM skulle Rossis få representera Italien. I turneringen skulle man möta Rossis födelseland USA, en fantastisk historia för Rossi, landet han växt upp i mot hans heliga fotbollsland som han representerade. Rossi var så euforiskt att han inte kunde hejda sig och skulle även avgöra matchen med 2 mål för sitt Italien. Rossi var på nu på väg att bli en superstar, 22 år gammal var han en storspelare i ett topplag i Spanien, Italiensk landslagsman och en hyllad målskytt, därefter började helvetet.
Rossi efter ett utav sina mål mot hans "andra" land USA
Rossi firar ett av många mål i Villarealtröjan!
22 år gammal fanns det inte mycket som talade mot att Giuseppe hade en lysande karriär framför sig, men sedan skulle olyckorna rada upp sig för supertalangen, pappa Fernando som funnits vid hans sida hela karriären insjuknade i bukspottscancer, en cancer som senare skulle kosta honom livet. Rossi brydde sig inte om fotboll under denna tid och när Villareal mötte Real på Santiago Bernabeu följde Giuseppe sin pappa Fernandos sista dagar i sjuksängen istället. Väl tillbaka på planen skulle Rossi nu klara sig på egen hand för första gången i hans karriär och han satsade stenhårt på att nå VM i Sydafrika 2010. När det väl var dags för uttagning blev han den sista spelaren att nobbas från truppen. Detta skulle inte stoppa Rossi tänkte han utan han satsade ännu hårdare, gjorde massor av mål och blickarna från Real och Barca blev allt intensivare. Då small korsbandet och en lång rehabilitering väntade, väl tillbaka en bit in på 2012 tog han sikte mot nästa mästerskap, EM i Ukraina/Polen, men just när comebacken skulle gå av stapeln hände det som inte fick hända. Korsbandet small återigen.
Tuffa tider för Giuseppe men han skulle inte ge upp hoppet om en comeback..
När korsbandet small på nytt bestämde sig Rossi för att sköta rehabiliteringen i sitt andra hemland, USA, han tog upp kontakten med gamla bekanta i New Jersey och insåg att fotboll inte var allt i livet även om han jobbade stenhårt för att komma tillbaka på nytt så klart så hade han fått en ny syn på tillvaron som annars varit så mörk under åren med pappans bortgång följt av de tunga knäskadorna. När han väl var redo att spela igen så valde en Italiensk storsatsande klubb att chansa på att Rossi nu var tillbaka för att stanna och var stark nog i knä och övrig kropp för att slippa framtida missöden och som de skulle få utdelning för denna chansning. I augusti 2013 gjorde Rossi sitt första mål på 686 dagar och senare under säsongen gjorde han även ett hattrick när Fiorentina besegrade den italienska jätten Juventus hemma på Artemio Franchi stadion, på läktaren fylld av massa släkt och vänner till Rossi. Nu skulle Rossi äntligen få skina på nytt. När Rossi klev ut mot Livorno den 5 januari ledde Rossi skytteligan i Serie A med 14 mål på 17 matcher, efter varje mål har han lyft armarna i skyn i syfte att hedra sin bortgångna pappa. Rossi hade kommit tillbaka starkare än någonsin och skulle till sommaren bilda ett fruktat anfallspar med Balotelli i VM i Brasilien, då skadade han knäet på nytt. Mycket tyder dock på att det inte är korsbandet som gått den här gången, vilket innebär en kortare rehabilitering. Må så hoppas så att Rossi får uppleva ett VM-slutspel i det verkligt heliga fotbollslandet Brasilien.
Efter sitt tredje mål mot Juve visste glädjen inga gränser, frågan är om Rossi någon gång varit lyckligare än denna dag när han gjorde hattrick mot självaste Juventus!
Från radio92, radio92.se- 13/1- 14
Kommentera